Jag såg en ängel i gasmask,
när regnet slog mot mitt fönster.
Hans vingar klippte så sorgset.
Känslan var som att aldrig mer kasta en skugga.
Stilla var min andnöd,
som en bön...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
skip to main |
skip to sidebar
Hjärnsläpp under något kontrollerade former..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar